SFM har nu färdigförhandlat gruppansvarsförsäkringen för 2021 genom en upphandling där samtliga relevanta svenska försäkringsgivare fått tillfälle att delta. SFM har kunnat välja en leverantör som står sig bäst i priskonkurrensen och SFM är glada att kunna erbjuda medlemmar en konkurrenskraftig gruppansvarsförsäkring för 2021.

SFM har även i upphandlingen inkluderat efterfrågan på offert för att täcka övriga försäkringsbehov som medlemmarna kan ha behov av, vilket kommer att informeras om i närtid.

Läs mer om premievillkoren på SFM:s inloggade sidor eller hör av dig till SFM:s kansli för mer information. info@sfm.se eller 08-545 215 40

Länk till mer information om Gruppansvarsförsäkring här.

Det är nu ett år sedan första dödsfallet av Covid-19 inrapporterats i världen och året som gått har inte varit något annat likt.  Företag och konsumenter har på en global nivå påverkats på flera sätt och följdeffekterna har vi ännu inte sett alla av. Det vi därför kan se är att Covid-19 är en global pandemi som kommer att drabba många direkt och indirekt. SFM har tidigare i år publicerat ett nyhetsinlägg som gör en utblick gällande premieutvecklingen i samband med den globala pandemin; läs gärna mer här. 

Marsh, en av SFM:s internationellt verksamma medlemmar, har precis presenterat en rapport om premieutvecklingen på marknaden. Rapporten finns här; global-insurance-market-index-q4-2020

Hur pandemin kommer att påverka marknadsförutsättningarna är en återkommande fråga och något som SFM fortsatt följer.

För frågor kontakta gärna Per Johan Gidlund, SFM:s jurist

Regeringens förslag om att avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar har nu beslutats av riksdagen. Beslutet var väntat efter att SFM tog del av propositionen i höstas. De synpunkter som SFM lyft fram återges i delar av propositionen men i flera fall gör regeringen en annan bedömning.

Redan den 1 april 2021 börjar den nya lagen gälla och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Regelverket innebär att försäkringsföretag, vad gäller de berörda flyttbara försäkringarna, bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Utestående anskaffningskostnader kommer inte att ingå och ett maxbelopp för flytten införs om 0,0127 prisbasbelopp, motsvarande cirka 600 kronor. För försäkringar med ett värde av ett prisbasbelopp, för närvarande 47 300 kronor, eller lägre får försäkringsföretaget inte ta ut någon flyttavgift.

• SFM är alltjämt av uppfattningen att flytt endast är lämpligt efter att tillräckligt god analys av kundens krav och behov har genomförts. Vidare är SFM fortsatt orolig för hur nya kunder på marknaden, småföretagare t.ex., kommer att påverkas när rådgivningskostnaden kan komma att behöva hanteras initialt istället för över tid, kommenterar Karin Lindblad, vd SFM.

SFM:s remissvar i helhet hittar ni här>>> Länk

Karin Lindblad, vd SFM

Presskontakt SFM, Emilie Wiklund, emilie.wiklund@sfm.se

Regeringens förslag om att avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar beslutades igår av riksdagen. Beslutet var väntat efter att SFM tog del av propositionen i höstas. De synpunkter som SFM lyft fram återges i delar av propositionen men i flera fall gör regeringen en annan bedömning.

Regelverket innebär att försäkringsföretag, vad gäller de berörda flyttbara försäkringarna, bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Utestående anskaffningskostnader kommer inte att ingå och ett maxbelopp för flytten införs om 0,0127 prisbasbelopp, motsvarande cirka 600 kronor.

För försäkringar med ett värde av ett prisbasbelopp, för närvarande 47 300 kronor, eller lägre får försäkringsföretaget inte ta ut någon flyttavgift överhuvudtaget.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007. Frågan om även äldre kontrakt ska omfattas av flytträtt utreds av regeringen i ett separat ärende.

SFM är alltjämt av uppfattningen att flytt endast är lämpligt efter att tillräckligt god analys av kundens krav och behov har genomförts. Vidare är SFM fortsatt orolig för hur nya kunder på marknaden, småföretagare t.ex., kommer att påverkas när rådgivningskostnaden kan komma att behöva hanteras initialt istället för över tid.

Reglerna kommer följaktligen att påverka försäkringsavtalen olika, beroende på avtal och teckningstidpunkt:

• Fond- och depåförsäkringar tecknade före 1 juli 2007, utan flytt-/återköpsrätt enligt villkoren. (ej maxtak)
• Fond- och depåförsäkringar tecknade före 1 juli 2007, med flytt-/återköpsrätt enligt villkoren. (ej maxtak)
• Fond- och depåförsäkringar tecknade efter 30 juni 2007, laglig flytt-/återköpsrätt, anskaffningskostnader avskrivna. (maxtak)
• Fond- och depåförsäkringar tecknade efter 30 juni 2007, laglig flytt-/återköpsrätt, anskaffningskostnader ej avskrivna. (maxtak)

SFM:s remissvar i helhet hittar ni här>>> Länk

För frågor kontakta gärna SFM:s jurist Per Johan Gidlund

EIOPA publicerar årligen en trendrapport med fokus på konsumentmarknaden som i vanliga fall är återblickande på föregående år och baserar sin rapport på input från flera olika intressenter (försäkringsförmedlare, försäkringsgivare, konsumenter) och nationella tillsynsmyndigheter.

Rapporten syftar till att ge en preliminär översikt över effekterna på de olika delarna av försäkringssektorn, åtgärder som vidtagits och de utmaningar som uppstått. Rapporten inkluderar även en översikt över EIOPA:s åtgärder och deras inverkan. Rapporten fokuserar endast på observationer från Q1 och Q2 2020 och SFM har, tillsammans med BIPAR, varit inbjuden att bidra med erfarenheter om hur marknaden påverkats under krisen. Rapporten innehåller även intervjuer med olika intressenter, där BIPAR:s ordförande Juan Ramón Plá intervjuades i detta avseende och du hittar hans intervju på s 56-57.

EIOPA konstaterar att trots initiala bekymmer har försäkringsgivare, försäkringsförmedlare och pensionsfonder upprätthållit en kontinuitet i verksamheten, och skriver vidare (fetmarkering av SFM):

“When operational disruptions emerged, they have been isolated and not material. Evidence from consumer interviews also confirms that business continuity has been ensured rendering the process of buying products, submitting claims and complaints or asking information as ‘normal’ as possible.

The sudden shift towards digital channels has crystallized some benefits of financial innovation / digitalisation both for insurers and intermediaries as well as for consumers.

However, in particular for more vulnerable and less digitally savvy consumers, intermediaries have also played a key role, being a first point of contact for consumers to seek guidance on their insurance coverage.

 When consumers may have found themselves in breach of contractual obligations because of the forced changes in habits and behaviours, insurers have shown forbearance.”

EIOPA:s kommentar speglar den bild SFM har om hur föreningens medlemmar har stöttat kunder under krisen med närvaro och rådgivning i en situation som för alla varit helt ny. SFM: medlemmar spelar viktigt kunskapsgivande roll, både inom sakförsäkringsområdet och livförsäkringsområdet, för konsumenter, småföretagare och andra kunder, vilket varit särskilt påtagligt under det senaste året, kommenterar SFM:s vd Karin Lindblad.

Rapporten i sin helhet i länk; Consumer trends report 2020.pdf – EN

Karin Lindblad, vd SFM

Presskontakt SFM, Emilie Wiklund, emilie.wiklund@sfm.se

SFM har, genom den europeiska medlemsorganisationen för försäkringsförmedlare BIPAR, besvarat EIOPA:s enkät inför utvärderingen av IDD. Frågeformuläret berör de delar som ska leda fram till en rapport som EIOPA har i uppdrag att ta fram över implementeringen av IDD, bedömt Q4 2021.

SFM:s uppfattning gällande IDD är att förutsättningarna som finns i regelverket för implementering fungerat väl men att det är för tidigt att ha en fullständig bild av regelverkets påverkan på försäkringsförmedlares verksamhet samt på konsumentskyddet, säger Karin Lindblad, vd SFM.

Det SFM särskilt vill lyfta fram från svaret till EIOPA är;

• Att pga. det sena genomförande av IDD i vissa medlemsstater och på grund av pandemin är det för tidigt att ha en tydlig bild och förståelse av regelverkets påverkan på försäkringsförmedlares verksamhet och på konsumentskyddet.
• Att det nu finns ett behov av regleringsstabilitet för försäkringsförmedlare.
• Att det finns utrymme för att uppdatera vissa föråldrade IDD-krav, såsom kravet att information ska vara i ett fysiskt dokument som huvudregel.

IDD skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig försäkringsförmedlarbransch där en viktig del i SFM:s arbete under implementeringen har varit att ta fram överenskommelser förankrade i verkligheten och i branschen som skapar förutsättningar för kunder att få transparens i rådgivningen samtidigt som försäkringsförmedlare kan fortsätta konkurrensutsätta försäkringsmarknaden, säger Karin Lindblad, vd SFM.

Karin Lindblad, vd SFM

Presskontakt SFM, Emilie Wiklund, emilie.wiklund@sfm.se

Finansinspektionen har presenterat de områden som är prioriterade i tillsynen under 2021. Fokus är konsumentskydd, penningtvätt och framtida risker till följd av coronapandemin. Läs hela FI:s promemoria här.

Utöver att fortsätta utöva aktiv tillsyn över värdepappersbolagens tillämpning av omsorgsplikten kommer myndigheten fortsätta granska hur försäkringsföretagen lever upp till reglerna om försäkringsdistribution med ett fokus på kraven på godkännande och styrning av produkter. Finansinspektionen kommer också att granska hur försäkringsföretagen övervakar och kontrollerar försäkringsdistributörerna som de anlitar samt hur de har utformat sina ersättningssystem.

• På den svenska försäkringsmarknaden finns för närvarande en etablerad struktur för målmarknad och uppföljning av densamma, vilket är en av hörnstenarna för samspelet mellan försäkringsbolag och de försäkringsförmedlare som konkurrensutsätter marknaden. SFM får även frågor från medlemmar om enskilda produkter i marknaden, vars villkor på ett eller annat sätt upplevs som utmanade för slutkund. Även om SFM inte diskuterar enskilda produkter ger det värdefull input till en bredare diskussion om generella utmaningar, vilket är ett kvitto på att den svenska marknaden fungerar i dessa delar, kommenterar Per Johan Gidlund, SFM:s jurist.

Per Johan Gidlund, SFM:s jurist

Presskontakt SFM: Emilie Wiklund, emilie.wiklund@sfm.se

OECD lyfter fram att försäkringsbranschen är en viktig del av ekonomin på grund av de premiebelopp som den samlar in, omfattningen av dess investeringar och, mer grundläggande, den väsentliga sociala och ekonomiska roll den spelar genom att hantera risker för personer och företag. OECD:s årsrapport följer globala trender på försäkringsmarknaden för att stödja en bättre förståelse för försäkringsbranschens övergripande resultat och hälsa.

OECD lyfter bland annat fram att COVID-19 kan öka risken för cyberattacker och även förluster inom detta område, eftersom fler människor har arbetat hemifrån och förlitat sig på (potentiellt mindre säkra) digitala verktyg. Willis Towers Watson, medlem i SFM, gjorde en undersökning 2020 där de flesta som svarade förutser en ökning av frekvensen av cyberattacker på grund av COVID-19 och att 54 % av de svarande tror att attackerna kommer att få mer allvarliga effekter, vilket refereras till av OECD.

Ta del av hela rapporten här;

Hållbarhetsarbetet inom finansmarknadsområdet är brett, många åtgärder har genomförts och fler planeras och kommer att genomföras för EU:s medlemsstater. Redan idag finns ett gällande EU-direktiv som innehåller krav på att vissa företag att ta fram en hållbarhetsrapport. Detta direktiv har under senare tid kompletterats med nya regler om hållbarhetsrapportering på värdepappersmarknaden och direktivet har bland annat kompletterats med två förordningar, Disclosureförordningen och Taxonomiförordningen. Syftet med de nya regleringarna är att detta ska leda till en mer sammanhållen utformning av hållbarhetsrelaterad information på värdepappersmarknaden och att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.

De som berörs utav den nya regleringen är aktörer på finansmarknaden inom EU:s medlemsstater. Försäkringsförmedlare och värdepappersföretag som ger råd om IBIPS betraktas inte som finansmarknadsaktörer men kommer att omfattas av regleringen i sin rådgivning. Med finansiell rådgivare syftas en försäkringsförmedlare som tillhandahåller försäkringsrådgivning med avseende på försäkringsbaserade investeringsprodukter.

Disclosureförordningen beslutades i december 2020 och reglerar hur fondbolag, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om hållbarhetsrelaterade frågor. Denna förordning träder i kraft 10 mars 2021. Taxonomiförordningen beslutades i juni 2020 och är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara för  t.ex. försäkringsbolag. Förordningen gällande de första miljömålen väntas träda i kraft 1 januari 2022.

Inom arbetet för hållbarhetsrapportering berörs även fler befintliga förordningar –och regleringar inom IDD-regelverket och Solvens II-regelverket.

SFM kommentar:

Det är viktigt att förmedlarbolag och förmedlare redan nu ser över företagets processer kring rapportering och information kring hållbarhet. Identifiera hållbarhetsrisker och se hur hållbarhetsrisker kan hanteras i företagets processer.

Det handlar bland annat om att styrdokument, information i företagets externa kanaler såsom hemsida, periodisk rapportering, förköpsinformation uppdateras i enlighet med regelverket.

Nedan en tidsuppfattning från FI kring de olika införanden av nya förordningar:

2021- våren: EU-kommissionen planerar ett förslag till revidering av direktivet om icke-finansiell rapporter

EU-kommissionen genomför eventuellt ett publikt samråd inför arbetet med de delegerade förordningarna till taxonomiförordningen.

Feb: Esma besvarar EU-kommissionens frågor om arbetet med delegerade akter för taxonomiförordningen.

10 mars: Disclosureförordningen börjar tillämpas när det gäller krav på redovisning av hållbarhetsfaktorer.

Juni: Esma ska lämna förslag till standarder för taxonomiförordningens kriterier för klimatförändringar.         -EU-kommissionen publicerar en delegerad förordning — eller ett direktiv — om hur taxonomiförordningen tillämpas inom ramen för direktivet om icke-finansiella rapporter.

2022- 1 jan: Disclosureförordningen börjar tillämpas när det gäller redovisning av hållbarhetsfaktorer i regelbundna rapporter.-Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för klimatförändringar, samtidigt som motsvarande krav i disclosureförordningen.

1 juni: Esma lämnar förslag på tekniska standarder för taxonomiförordningens miljökriterier för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi med mera.

2023- 1 jan: Taxonomiförordningens miljökriterier börjar tillämpas för vatten, marina resurser, biologisk mångfald, omställning till cirkulär ekonomi med mera, samtidigt som motsvarande krav också börjar gälla i disclosureförordningen.

Finansinspektionen uppmanar alla berörda att börja förbereda sig för de nya reglerna om hållbarhetsrapportering. FI betonar att det är viktigt att företag, finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare som omfattas av regleringen inleder arbetet med processer för att kraven ska kunna uppfyllas. FI skriver att man i sitt tillsynsarbete inledningsvis kommer att fokusera på implementeringen och genomförandet av de nya regelverken.

Länk till FI om arbetet kring hållbarhetsrapporteringen: https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2020/nya-regler-om-hallbarhetsrapportering/

Länkar till berörda förordningar:

• Disclosureförordningen: Förordning (EU) 2019/2088
• Taxonomiförordningen: Förordning (EU) 2020/852
• Direktivet om icke-finansiella rapporter (NFRD): Direktiv 2014/95/EU
• Årsredovisningslag (1995:1554)
• EU-kommissionens revidering av NFRD
• EU-kommissionens samråd om delegerade akter till taxonomiförordningen

SFM skickade den 22 januari 2021 in svar på de frågeformulär gällande IDD-implementeringen som tillhandahölls från EIOPA. Läs mer här; Uppstart av IDD- utvärdering

Frågeformuläret berörde de delar som sedan kommer att leda fram till en rapport som EIOPA har i uppdrag att ta fram över implementeringen av IDD, bedömt Q4 2021. Syftet med enkäten som SFM svarat på är:

• Att kunna bedöma förbättringen av kvaliteten i rådgivnings- och försäljningsmetoder och IDD:s inverkan på försäkringsförmedlare som är små och medelstora företag och
• Ett antal ytterligare frågor som anses vara relevanta när det gäller tillämpningen av IDD.

Efter SFM:s synpunkter har BIPAR nu tagit fram ett slutgiltigt utkast på svar till EIOPA gällande IDD-implementeringen och genomförandet som är under slutberedning. Även om EIOPA är förpliktad att genomföra denna konsultation är det för tidigt att dra några avgörande slutsatser. SFM anser, tillsammans med BIPAR, att implementeringen av IDD fortfarande för nära i tiden för att möjliggöra några meningsfulla slutsatser om reglernas tillämpning i praktiken. Vidare har SFM lyft fram behovet av bättre reglering inom målmarknad/POG när det gäller upphandlad skadeförsäkring, att kundklagomål mot försäkringsförmedlare har gått ner väsentligt sedan 2014 och att kunskapscertifieringssystemet på svenska marknaden är ett underlag för en gemensam, hög, lägsta kunskapsnivå.

BIPAR hänvisar till en bilaga med statistik gällande försäkringsförmedlare uppdelat per land. Bilagan kommer vara en del av svaret som blir offentligt.

Finns det frågor om enkäten eller synpunkter från SFM:s medlemmar om bilagan som rör den svenska marknaden kontakta SFM:s jurist perjohan.gidlund@sfm.se. Synpunkterna måste senaste meddelas BIPAR den 1 feb 12.00.

Läs bilagan i PDF i länk; BIPAR report-Figures on insurance intermediaries-Update-January2021[3]

Det orange kuvertet landar snart i brevlådan hos svenskarna. Under våren kommer som alltid beskedet om den allmänna pensionen i form av ett orange kuvert. Även om just det orange kuvertet för många är välkänt så är frågorna många, komplexiteten stor och det individuella behovet av kunskap och lösningar för sparandet stort. 

Att frågorna är många bekräftas av SFM:s medlemmar som dagligen och under många års tid mött det individuella behovet av kunskap och rådgivning. Att behovet ser olika ut för pensionssparandet belyses också av SFM:s medlemmar som deltagit i en undersökning i samband med årets orange kuvert. Det som är tydligt är att frågorna är många och intresset stort, konstaterar SFM:s vd, Karin Lindblad.

Lindblad beskriver vidare att SFM har gjort en genomgång i de underlag som i olika former presenterats för allmänheten och makthavare, och vi kan dra slutsatsen att den röda tråd som identifieras är att det individuella behovet kan se väldigt olika ut, att kunskap och förutsättningar varierar bland kunder och undersökningar, men att kvalificerade rådgivare såsom SFM:s medlemmar är en aktör som står redo att guida och skapa värden. SFM vill även uppmärksamma allmänheten om att Pensionsmyndigheten i samband med utskicken av kuverten, varnar för oseriösa aktörer och bedragare: Läs mer här.

Kunskap om den egna pensionen

Frågan om den framtida pensionen oroar och undersökningar och statistik visar på att kunskapen brister och skiljer sig åt kring den framtida pension.

I en undersökning genomförd av Sifo på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna 2019 framgår att många svenskar saknar kunskap om både pensionssystemet och den egna pensionen. Sju av tio uppger att de har liten eller ingen kunskap alls om pensionssystemet och hur det fungerar. Drygt hälften tar del av vad de själva beräknas få i pension, genom t.ex. minpension.se. Enligt undersökningen oroar sig var tredje person för sin ekonomi som pensionär (Swedbank, 2019-02-05).

Företagarnas undersökning visar att landets företagare inte heller anser sig ha särskilt god kunskap om de egna pensionsvillkoren. Hälften anser sig ha dålig eller obefintlig kunskap. Endast en av tio företagare anser sig ha mycket god kunskap. (Företagarpensioner, Företagarna, mars 2020)

I rapporter från Finansinspektionen framgår att många konsumenter saknar grundläggande kunskaper och räknefärdigheter men att kunskapen ökat på senaste tiden. När mätningarna genomfördes 2017 visade den att mer än en femtedel, 22 procent, förstår inte vad ränta innebär, 39 procent förstår inte förhållande mellan ränta och inflation och 31 procent har inte baskunskaper om aktier och aktiefonder. I den senaste undersökningen för 2020 kommenteras att den fråga som fortsatt är problematisk för många är den om riskspridning.(Hushållens finansiella förmåga, 2018 samt Hushållens ekonomi och finansiella förmåga, 2020 ). Samtidigt visar en färsk rapport från Collectum att hela 39 procent av konsumenter vänder sig helst till familj och vänner för råd när de ska fatta ekonomiska beslut. (Collectum, Familj och vänner viktigaste ekonomiska rådgivarna, 2021).

En majoritet, fyra av fem, av SFM:s medlemmars kunder ställer frågor i samband med att det orange kuvertet dimper ner i brevlådan. Frågorna är många i alla ålderskategorier där en av de vanligaste frågorna är hur pensionsuttaget ska planeras och hur stor pensionen kommer att bli.

Att ha tillgång till mer kunskap och råd om sitt pensionssparande under hela sitt arbetsliv, som idag blir alltmer rörligt, skapar förutsättningar för ett mer aktivt sparande som passar det individuella behovet genom hela livet och de val man gör under hand, kommenterar SFM:s Vd Karin Lindblad.

Det privata sparandet

Det privata sparandet är många gånger en mycket viktig del av den framtida pensionen och en ekonomisk trygghet genom hela livet. Även här visar statistik och undersökningar att det finns brister i sparandet och att det individuella behovet av kunskap ser olika ut.

I tidigare nämnd rapport från Finansinspektionen framgår att 24 procent av hushållen saknar ett långsiktigt sparande. 30 procent av hushållen i Finansinspektionens enkät har 1 miljon eller mer i årsinkomst, det framgår inte av rapporten hur långsiktigt sparande definieras för de svarandena. Samtidigt visar en undersökning från 2020 genomförd av Sifo på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna, att hälften av de över 55 år oroar sig för att pensionen inte ska räcka. (Swedbank 2020-12-07). I en undersökning av Sifo på uppdrag av Collectum framgår istället att 11 procent är mycket lugna när de tänker på sin framtida ekonomiska situation som pensionär samt att 55 procent är ganska lugna.

Folksam visar i en annan rapport att hälften av svenskarna skulle behöva spara privat till pensionen och lyfter fram att det är dags att införa statlig stimulans för privat pensionssparande (Folksam, S40587 20-11).

Även företagare har låg kännedom om möjligheten att sätta av delar av lönesumman i en företagsägd pensionsförsäkring. Samtidigt skiljer sig nivåerna på sparande mycket åt. De som trots allt sparar i sådana försäkringar har ofta något låga avsättningar samtidigt som en del företagare sätter av en relativt ansenlig summa. Skillnaderna är mycket stor men det privata sparandet verkar vara den vanligaste sparformen för företagare. Två av tre företagare sparar privat i bank, fonder eller aktier och lika många uppger att de äger sin bostad och/eller amorterar på bostadslånen som en del i sitt pensionssparande. Var tredje företagare uppger också att de sparar i en privat pensionsförsäkring. (Företagarpensioner, Företagarna, mars 2020)

Enligt en medlemsundersökning från SFM har nio av tio kunder till SFM:s medlemmar ett långsiktigt sparande utöver tjänstepension och allmän pension.

Försäkringsförmedlare bidrar till kund- och samhällsnyttan

SFM representerar majoriteten av Sveriges försäkringsförmedlare, en grupp som kanske inte är kända för konsumenter och egenföretagare som annat än just rådgivare. Som rådgivare inom försäkring och placering av finansiella instrument inom försäkring bidrar försäkringsförmedlare med flera värden till både kund- och samhällsnyttan.

Sedan 1 januari 1990 har SFM:s medlemmar varit reglerade, med lagkrav på omfattande yrkeskvalifikationer och om uppförande mot kund. SFM:s medlemmar tillför värde till sina kunder på flera plan, där en central del är att rådgivningen utförs av kunskapscertifierade rådgivare som tar hänsyn till kundens individuella egenskaper och behov utifrån kundens kunskap, ekonomi och livssituation i övrigt.

Att behovet av rådgivning är väldigt individuellt stärks av den undersökning som SFM gjorde bland sina medlemmar. Alla behöver inte rådgivning men många behöver det och behovet av rådgivning, samt metod för rådgivning, är högst individuellt utifrån företagskunden och konsumenten.

SFM:s medlemmar har en bred kunskap kring frågor som rör pensionssparande och försäkringsförmedlarbranschen har ett högt förtroende bland sina kunder. I svenskt kvalitetsindex (SKI 2020) är det tydligt att försäkringsförmedlarbranschen återigen ökar i kundnöjdhet. Rapporten lyfter relationen mellan kundnöjdhet och hållbarhet liksom information och tillgänglighet som viktiga faktorer. Rapporten visar även att företag som är kunder via förmedlare generellt är mer nöjda än de som har en direktrelation med ett försäkringsbolag.

Konsumenters kunskap om privatekonomi i det bredare samhällsperspektivet är helt centralt och där står SFM bakom ”Gilla din ekonomi” som operativt samordnas av Finansinspektionen för att öka kunskapen om privatekonomi.

Det individuella värdet av en pensionslösning och tillgång till kunskap och rådgivare skapar inte bara möjlighet till mervärde för den enskilde utan även för samhället i stort där större möjligheter till val på en konkurrensutsatt marknad, skapar förutsättningar för både kund- och samhällsnytta, kommenterar vd Karin Lindblad i samband med att det orange kuvertet just nu skickas ut.

Karin Lindblad, vd SFM

Presskontakt SFM, Emilie Wiklund, emilie.wiklund@sfm.se

SFM håller kvartalsvisa möten med FI för dialog kring förmedlarmarknaden och regelverksarbete. Nästa möte hålls denna vecka och då kommer FI bland annat informera om planerat arbete kommande år. Inom området pågående regelverksarbete kommer Brexit, Dora, Hållbarhet och utvärdering av IDD beröras. Standardiseringsarbetet som sker på både Liv och Sak-sidan kommer även det att föras en dialog kring.

Har du frågor eller medskick är du välkommen att kontakta SFM:s jurist, Per Johan Gidlund.

SFM står bakom utbildningsnätverket ”Gilla din ekonomi” som nu tillsammans med Finansinspektionen lanserar en ny digital utbildning om privatekonomi.

Utbildningen är kostnadsfri och riktar sig både till personer som arbetar med dessa frågor samt till privatpersoner som vill lära sig mer om privatekonomi och dess olika delar. Utbildningen är totalt 1 timme och uppdelad på 4 områden; Budgetbetala & försäkra, Spara & låna, Pension och Familjejuridik.

• SFM tycker att initiativet till mer och lättillgänglig kunskap inom området är fantastiskt och ser ett stort värde i att fler få ta del av kunskap som finns. Utbildning, kunskap och kvalitét går hand i hand och för oss på SFM ser vi verkligen ett behov av mer informationsdelning och utbildningar som kan stärka individen och branschen, säger Karin Lindblad vd SFM.

Gå utbildningen redan idag och sprid den gärna vidare till fler; Länk till den kostnadsfria utbildningen; Trygga din ekonomi – en snabbkurs i privatekonomi

För mer information kontakta gärna kansliet på SFM.

Se fullständig information om EIOPA:s frågeformulär nedan. Synpunkter från SFM kommer att skickas in den 22 januari till BIPAR och medlemmar som har konkreta inspel eller ser att någon del av enkäten av särskild vikt är välkomna att kontakta SFM:s jurist, Per Johan Gidlund.

Frågeformuläret är en av de delar som sedan kommer att leda fram till en rapport som EIOPA har i uppdrag att ta fram över implementeringen av IDD, bedömt Q4 2021. Syftet med enkäten är:

• Förbättringen av kvaliteten i rådgivnings- och försäljningsmetoder och IDD:s inverkan på försäkringsförmedlare som är små och medelstora företag och
• Ett antal ytterligare frågor som anses vara relevanta när det gäller tillämpningen av IDD.

SFM har även rätt att skicka separat svar på enkäten fram till den 1 februari. Det finns också visst utrymme att lyfta fram svenska aspekter, om det är någon del som vi objektivt kan visa på att det blivit fel-implementerat. Hör gärna av er till SFM:s jurist med synpunkter. SFM har redan lämnat inspel avseende POG/målmarknad i upphandlingar och att det inte är ändamålsenliga regler.

Finansinspektionen har vidare fått i uppdrag av regeringen att utvärdera IDD ur tre aspekter under 2021:

• målsättningen att stärka kundskyddet på försäkringsmarknaden och att uppnå en mer likartad reglering för de aktörer som tillhandahåller rådgivning på finansmarknadsområdet,
• förekomsten av provisioner och effekter av reglerna om rådgivning grundad på en opartisk och personlig analys, och
• försäkringsdistributörers val av distributionskanaler och distributionsmodeller.

På mötet med Finansinspektionen i nästa vecka är avsikten att SFM följer upp om samordning sker med EIOPA i något hänseende.

Läs mer i länk nedan;

EIOPA Questionnaire on the application of the IDD

IMF (International Monetary Fund) förutspådde i World Economic Outlook i oktober 2020 att den globala ekonomin kommer att krympa med 4,4 procent 2020. I rapporten beskriver IMF hur världen nu håller på att ta sig upp från ’the Great Lockdown’ i april med en prognos om global BNP-tillväxt om 0,6 procent för 2021. Hur pandemin kommer att påverka marknadsförutsättningarna är en återkommande fråga och något som SFM anser behöver bedömas löpande och som ännu inte kan konstateras. SFM har därför inhämtat kunskap och erfarenheter från föreningens medlemmar samt från undersökningar och rapporter om effekterna av pandemin.

Det är ett år sedan första dödsfallet av Covid-19 inrapporterats i världen och året som gått har inte varit något annat likt.  Företag och konsumenter har på en global nivå påverkats på flera sätt och följdeffekterna har vi ännu inte sett alla av. Det vi därför kan se är att Covid-19 är en global pandemi som kommer att drabba många direkt och indirekt. Med en krympande ekonomi, kommer vi då även få se en mjukare marknad? Mycket tyder på det motsatta.

Klart oklart rättsläge och framtida kostnader

På den brittiska marknaden och inom Common Law togs ett steg närmare klarhet för marknaden efter dom i det mål som FCA (the Financial Conduct Authority) drivit om tolkning av 21 villkor från åtta försäkringsbolag. FCA uppmanar nu samtliga berörda försäkringsbolag att betala ersättning enligt villkoren.  Målet rörde bland annat försäkringar som täckt utbrott av smitta inom en radie av 25 km från försäkringstagaren och att försäkringstagaren varit tvungen att stänga på grund av smittan. Några slutsatser för andra rättsordningar är för tidigt att dra men intressant är att domstolen underkänner den i engelsk rätt så kallade ”but for”-principen, som tillämpats i samband med Katrina och Rita för ett hotell med verksamhet som påverkats negativt av att antalet gäster väsentligt minskat under orkanvädret(Orient-Express Hotels v Generali). Med hänsyn till att två av de deltagande domarna i Högsta domstolen även deltog i Orient-Expressdomen, får förändringen betraktas ha starkt stöd i rättstillämpningen. Istället anvisar domstolen till en antagen inkomst från motsvarande tidsperiod från föregående år ska ligga till grund för ersättning. Samtidigt ser vi att domslut i omkring 45 fall i tyska första instanser har meddelats till fördel för försäkringsbolag.

Många domstolsprocesser pågår som ovan nämnts om huruvida verksamhetsbrott ska omfatta pandemier och kan komma innebära betydande utbetalningar till försäkringsbolag om det beslutas att dessa ska omfatta verksamhetsbrott. Swiss Re. uppskattar att försäkringsbranschen kommer att drabbas av coronarelaterade kostnader på totalt 50-80 miljarder dollar vilket direkt kommer att fortsatt återspeglas i generella premiehöjningar(RISK & FÖRSÄKRING 2020-12-01 10:51). Andra branschuppskattningar är att mindre än 1% av den uppskattade minskning av BNP från globala förluster på 4,5 biljoner USD för 2020, kommer att täckas av olika former av avbrottsförsäkring med koppling till pandemin – ett segment som genererar en årlig premieinkomst på cirka 30 miljarder USD (mindre än 2% av världens P&C-marknad), där täckning i allmänhet endast är avsedd för och utlöst av fysisk skada (länk).

I en global värld kan man inte heller bortse från vad som händer på andra sidan atlanten där bland annat VD/styrelseansvarsförsäkring är föremål för prövning i ett antal fall där agerande under pandemin nu prövas mot skadeståndskrav, se länkar längst ned.

När det gäller den pågående pandemin har företrädare för t.ex. Swiss Re uttryckt att försäkringsbranschen har underskattat de ekonomiska effekterna av pandemin då man inte förutsett hur långt världens olika regeringar skulle komma att gå för att skydda sina befolkningar. Oförutsedda nedstängningar har lett till verksamhetsavbrott med krav på försäkringsersättning som ännu så länge till stor del bestridits av försäkringsbolagen då man från försäkringsbolagshåll håller fast vid uppfattningen att dessa avbrott aldrig varit avsedda att omfattas av traditionella avbrottsförsäkringar.

Effekter från återförsäkringsmarknaden och marknadsutblick

En mycket viktig roll gällande den framtida premieutvecklingen spelas naturligtvis av återförsäkringsmarknaden. Precis som pandemin är global så är även återförsäkringsmarknaden det. Detta innebär att stora skador utanför Sveriges gränser även kan komma att påverka de svenska försäkringsföretagen. Finansinstitutet Moodys uttalade i september 2020 att osäkerhet kring kommande pandemirelaterade försäkringsskador tillsammans med fortsatt lågt ränteläge, minskade möjligheter att lösa upp skadereserver och ökade kostnader för retrocessionell försäkring kommer att ha negativ påverkan på återförsäkringsgivarnas lönsamhet under de kommande kvartalen, någonting som kan förväntas att påverka återförsäkringspremierna negativt. För världens 20 största återförsäkringsföretag beräknas kostnaderna kopplat till Covid- 19 pandemin uppgå till ca 10 miljarder USD redan det första halvåret av 2020 och bara kostnaden för att ställa in OS i Tokyo 2020 uppskattas globalt uppgå till 2 miljarder USD, vilket återges i Svensk Försäkrings omvärldsrapport 2021 med hänvisning till KPMG (2020), Covid-19 Customer and Digitalization in Insurance.

Det är ännu så länge svårt att bedöma de långsiktiga försäkringsmässiga konsekvenserna av den pågående pandemin. Premieinkomster är relativt trögrörliga och påverkas bland annat av beteendeförändringar vilket innebär att det kan dröja innan det går att se effekterna av pandemin. Förändrade beteenden leder i många fall till förändrade risker och behov av försäkring. Det kan också förutspås att i början av pandemin låg inte huvudfokus på försäkringsskyddet men har efterhand blivit av stor vikt där de ekonomiska effekterna blir tydliga, något som kan komma att påverka försäkringsskydd och premieinkomsterna konstateras i Svensk Försäkrings rapport. En undersökning gjord av ”Reinsurance News” antyder att det kan komma att ta upp till 5 år för att vi skall få en överblick över de finansiella konsekvenserna. Se COVID-19 reinsurance market survey update – June 2020 – Reinsurance News.

På den positiva sidan nämns ofta att återförsäkringsmarknaden alltjämt inte lider brist på kapital, något som historiskt varit den utlösande faktorn för kraftigt stigande premienivåer och övergång från ”mjuk” till ”hård” marknad. Med detta sagt förutspås dock generellt fortsatt höjda premierater där vissa försäkringsslag initialt drabbas hårdare än andra. I Marsh Insight Report från november 2020 rapporteras exempelvis om en premieökning globalt om 40 % i segmentet ’Financial and professional liability’ medan motsvarande ökning inom ’Property insurance pricing’ är 21 %.

Våra medlemmar ser i dagsläget avsevärda premiehöjningar parallellt med minskad aptit och reducerade försäkringsbelopp för exempelvis VD/Styrelseansvarsförsäkring och olika former av professionsansvarsförsäkringar för rådgivande verksamheter. VD/Styrelseansvarsförsäkringsgivare uttrycker en stark oro för att den finansiella ansträngning som många företag drabbas av under den pågående pandemin skulle leda till en våg av krav på ersättning riktade mot företagsledningar.

Det finns anledning att befara att vissa företag som tidigare bedömts som mindre attraktiva risker för försäkringsgivarna men som ändå erbjudits försäkring till en relativt hög premie framgent kommer att löpa risk att i värsta fall hamna i försäkringsnöd avseende exempelvis VD-/Styrelseansvarsförsäkring.

Även professionsansvarsförsäkring för försäkringsrådgivare och försäkringsförmedlare exponeras i ökad utsträckning för oron för pandemirelaterade finansiella skador och vi ser även här tydliga tecken på en kraftigt hårdnande försäkringsmarknad.

Karin Lindblad, vd för SFM, konstaterar att efter ett drygt år präglat av en pågående global pandemi, naturkatastrofer till följd av klimatförändringar och ett i många delar instabilt politiskt läge att dessa faktorer sammantaget lett till en hårdnade försäkringsmarknad med stigande premienivåer, med återhållsamhet gällande försäkringsbelopp och inskränkningar i försäkringsskydd som följd.

Karin Lindblad, vd SFM

För frågor kontakta gärna Emilie Wiklund, Pressansvarig SFM

Fördjupning om ämnet i rapporter nedan;

https://www.dandodiary.com/articles/coronavirus/

https://www.cnbc.com/2020/04/08/zoom-faces-investor-lawsuit-over-privacy-and-security-flaws.html

https://www.lipcon.com/class-action-lawyer/coronavirus-cruise-ship-class-action-lawsuits/

www.reinsurancene.ws/liiba-ceo-calls-for-greater-clarity-following-supreme-court-bi-ruling/

https://issuu.com/svenskforsakring/docs/omv_rldsrapport_2021?fr=sMjE2ODIyNTgzMTI

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) utfärdade idag en guide riktad till konsumenter som har en brittisk livförsäkring eller pensionsförsäkring och som bor i Europeiska unionen eller överväger att flytta från Storbritannien till EU.

EIOPA uppmärksammar konsumenterna på tre steg att följa för att bättre förstå hur Brexit kan påverka deras livförsäkring eller pensioner och hur de kan skydda sig från eventuella bedrägerier.

Läs mer här >>>

Under IDD finns det inte någon ”ekvivalens-reglering” för förmedlare som distribuerar försäkring i tredjeländer och vi närmar oss nu fullföljandet av Brexit vid årsskiftet. Detta innebär att Finansinspektionen från årsskiftet kommer att avregistrera noteringar om gränsöverskridande till Storbritannien för, bland annat, alla försäkringsförmedlare.

Från och med 23.00 den 31 december 2020 är, om inte något plötsligt inträffar, kommer Storbritannien att betraktas som tredjeland och då faller tillsyn- och tillståndsfrågor under brittiska Financial Conduct Authority. Om ditt förmedlarbolag har kunder på den brittiska marknaden är det därefter i huvudsak FCA som är behörig myndighet för fortsatt kontakt.

Här kan du läsa mer om Temporary permissions regime som gäller för bolag utanför den brittiska marknaden som avser att fortsätta tillhandahålla tjänster till kunder på den brittiska marknaden. https://www.fca.org.uk/brexit/temporary-permissions-regime-tpr. Sista datum för att skicka ansökan är enligt hemsidan 30 december 2020. Skickas inte denna ansökan kommer verksamma försäkringsförmedlare vara hänvisade till ordinarie ansökningsförfarande om tillstånd för försäkringsförmedling i Storbritannien.

Här kan du läsa mer om The financial services contracts regime (FSCR) som bolag kan ansöka om som fortsatt har kunder på den brittiska marknaden men som enkelt uttryckt avser att avveckla verksamheten, https://www.fca.org.uk/brexit/temporary-permissions-regime-tpr/financial-services-contracts-regime.

Under ett seminarium arrangerat av BIPAR på temat Brexit lyftes även bland annat fram för försäkringsförmedlare verksamma på den brittiska marknaden:

• Om både risken som försäkras och försäkringstagaren befinner sig inom EU vid försäkringsdistribution är det enligt EIOPA:s ”Rekommendation 9” sådan verksamhet som faller under IDD. Nationaliteten är inte en faktor, varför t.ex. en person som är skriven i Belgien också är en försäkringstagare i Belgien.
• Brittiska FCA verkar istället utgå från aktiviteten i sig, vilket innebär att en förmedlare i Storbritannien som förmedlar försäkring till försäkringstagare med risken inom EU, faller under FCA:s tillsyn.
• GDPR i Storbritannien kommer att ersättas av en motsvarande reglering ”UK GDPR”.
• Förmedlare rekommenderas att utvärdera i vilken utsträckning data överförs till Storbritannien och som berör brittiska medborgare och vilka ändringar som behövs för villkoren om personuppgiftsbehandling. Från och med 1 januari 2021 – referenser till GDPR i villkor såsom personuppgiftsansvarig eller personuppgiftsbiträde behöver ses över.
• Vissa EU-länder har inrättat ”run-off-regimes” för att underlätta för brittiska förmedlare att hjälpa sina kunder i en övergångsperiod. Ingen sådan reglering finns för närvarande i Sverige.

Bilder från presentation om GDPR-överväganden finns här:

Slides Steptoe

Har du frågor är du välkommen att kontakta SFM:s jurist, Per Johan Gidlund, perjohan.gidlund@sfm.se

Nu kan du läsa vårt senaste nyhetsbrev med allt som har hänt under november månad.

Klicka på länken här för att läsa nyhetsbrevet. >>>