9 september, 2021

Genom att en representant hos ett kundföretag skriver under en fullmakt till försäkringsförmedlare, intygar personen samtidigt att denna är behörig att företräda företaget i de frågor som har anknytning till berörda försäkringsavtal och förmedlingsuppdraget till försäkringsförmedlaren. Vad innebär det att behörig företrädare ska underteckna fullmakten och vilka skyldigheter har jag som försäkringsförmedlare?

Behörigheten är bland annat beroende av vilka försäkringar (sak eller liv/pension) som berörs och hur stort kundföretaget är. En firmatecknare har som huvudregel behörighet att ställa ut fullmakt. Beroende på firmateckningens utformning kan den förutsätta fler än en persons underskrift. Företagskunder med större organisation med företrädare som har en roll med naturligt samband med de aktuella försäkringarna kan också antas ha behörighet att företräda företaget, exempelvis en HR-chef för pensionsfrågor eller en ekonomichef för företagets sakförsäkringar. Om det finns skäl att ifrågasätta företrädarens behörighet bör försäkringsförmedlaren kontrollera denna. Detta kan ske genom exempelvis kontroll mot registrerade firmatecknare enligt Bolagsverkets register eller genom att be om underlag som visar på att personen har ansvar för företagets aktuella försäkringsbehov, genom en tjänstebeskrivning eller annan form av delegation av uppgiften från vd eller ledning. Om företagskunden ingår i en koncern är det lämpligt att särskilt efterfråga att interna instruktioner inom koncernen inte förhindrar den berörda representanten att ställa ut fullmakten.

27 maj, 2021

Motsvarar kunskapskraven i Livlicensen från InsureSec tillräckliga kunskapskrav för distribution av fondförsäkring och depåförsäkring med underliggande värdepappers- och specialfonder ?

Ja. Med anledning av att föreningens medlemmar haft frågor om InsureSec licens med inriktning mot Livförsäkring(”Livlicens”), kan SFM, efter dialog med InsureSec och branschen informera om följande.

Vid anmälan i systemet till ”Uppföljande kunskapstest” för försäkringsförmedlare med Livlicens, får samtliga försäkringsförmedlare med tillstånd för distribution av fondförsäkring, dvs. tillståndsklass liv III(romersk 3:a), en rekommendation i InsureSecs systemlösning att även anmäla och ta licens med inriktning mot Investeringsrådgivning.

SFM vill därför på förekommen anledning förtydliga att Livlicensen bedöms innehålla tillräckliga kunskapskrav för distribution av både fond- och depåförsäkringar med underliggande värdepappersfonder enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder och specialfonder vilka förvaltas av den som har rätt att förvalta specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Det som kommunicerats i InsureSecs system är således inte ett krav på att ta ytterligare test, utan endast just en rekommendation utifrån att någon som arbetar med ett bredare spektra av underliggande finansiella instrument, kan vara intresserad av att även ta licens för investeringsrådgivning.

20 maj, 2021

Vad behöver vi som försäkringsförmedlare reglera i interna regler/styrdokument avseende ”anställda som är sysselsatta inom försäkringsdistributionen”?

Bolaget ska ha interna regler för kontroll av kunskap och kompetens och interna regler för ersättningssystem som distributören har för den personal som är sysselsatt inom försäkringsdistributionen. Dessa ’interna regler’, ska regelbundet, minst årligen, utvärderas och uppdateras om det behövs. Det innebär också att de ska tas upp på ett styrelsemöte med protokollerat beslut minst årligen. Det finns inte något formkrav på att det behöver vara separata dokument, även om det bedöms brukligt.

De interna regler för kontroll av kunskap och kompetens ska säkerställa att försäkringsförmedlaren efterlever FFFS 2018:10, 4 kap. om kunskap och kompetens, 5 kap. 3–6 §§ om insikt och erfarenhet, samt  6 kap. 2 § om skötsamhet i ekonomiska angelägenheter.

De interna reglerna för ersättningssystemet ska tydligt identifiera personal som är sysselsatta inom försäkringsdistributionen, inklusive de som direkt leder eller ansvarar för detta arbete hos försäkringsförmedlaren. Det ska framgå hur dessa omfattas av ersättningssystemet och ange vilka kriterier som gäller för att fastställa fast respektive rörlig ersättning. Ett syfte med denna identifiering är att bland annat Finansinspektionen ska kunna identifiera de roller som har koppling till försäkringsdistributionen och möjliggöra analys av om ersättningssystemet är lämpligt utformat.

I förarbeten till lagen framgår motsatsvis vägledning om vilka roller som inte ingår i gruppen. Prop. 2017/18:216 s. 478, ”Kravet på utformning av ersättningssystem är därför inte tillämpligt på den personal som är sysselsatt inom stödfunktioner som administration eller it. Inte heller personal som arbetar inom eventuella andra verksamhetsgrenar omfattas. Paragrafen omfattar inte heller uppdragstagare utan enbart personer som är anställda av försäkringsdistributören… En uppdragstagare som sysslar med försäkringsdistribution torde i samtliga fall behöva vara registrerad eller ha ett tillstånd för att bedriva försäkringsdistribution.”

27 januari, 2021

ffff

Svar

24 november, 2020

Vi arbetar med kunder som har verksamhet utanför Sverige och undrar vad som gäller i följande två fall: 1. Svensk kund har dotterbolag i Europa där vi tecknar försäkring via försäkringsbolag i Sverige för hela koncernen. 2. Svensk kund har dotterbolag i hela världen där vi tecknar en masterförsäkring via försäkringsbolag i Sverige. Försäkringsbolaget i Sverige utfärdar via sina nätverk lokala försäkringar för de länder som behöver det.

Det är till viss del en gråzon som får bedömas i varje enskilt fall men SFM kan kommentera hur branschen i allmänhet ser på gränsöverskridande verksamhet. Ju mer involverad en svensk förmedlare är i kontakten med kunder på andra marknader, ju större sannolikhet att det är gränsöverskridande verksamhet. I de delar det är relevant för en förmedlares gränsöverskridande och tillstånd kan man tänka på följande.

Om förmedlarens uppdragsgivare befinner sig i Sverige och det är ett svenskt försäkringsbolag som i sin tur gränsöverskrider, ska det som utgångspunkt inte krävas gränsöverskridande för förmedlaren. Utför förmedlaren distribution av försäkringsavtal på en annan europeisk marknad ska detta anmälas till FI. Om en svensk försäkringsförmedlare representerar försäkringstagare på en annan marknad behöver därför förmedlaren anmäla gränsöverskridandet till FI. Avgränsningen sker ju därför utifrån i vilken utsträckning den svenska förmedlaren utför försäkringsdistribution. Om delar av det en förmedlare utför för bolag lokaliserade på andra marknader är försäkringsdistribution, t.ex. förmedla ändringar i försäkringsskyddet, talar det för att det är gränsöverskridande.

Så länge uppdragsgivaren och försäkringstagaren är svensk, är det som regel inte tal om gränsöverskridande, oavsett om en del av koncernens risker är lokaliserade i ett annat EES-land. Tecknas risken med lokal kund är det vanligt att använda sig av lokala nätverkspartners istället för gränsöverskridande verksamhet.

Regelverket om gränsöverskridande gäller länder inom EES. Utanför EES är det lokala lagar, föreskrifter och tillstånd som gäller. Se mer information här: https://www.sfm.se/om-forsakringsformedling/branschvagledningar/cross-border-services/

 

24 november, 2020

Vad innebär kravet på ”årlig kostnadsredovisning” för mig som livförmedlare?

Frågan är inte helt enkel att besvara och förmedlaren behöver överväga ett antal faktorer i regelverket.

Följande punkter kan vara till hjälp och bör tas hänsyn till:

  • Förenklat gäller att kunden minst årligen ska få ”rapport” med rättvisande och välavvägd bild av de tjänster och transaktioner som utförts för kundens räkning under rapporteringsperioden och, i förekommande fall, de totala kostnaderna i samband med dessa tjänster och transaktioner, och värdet för varje underliggande investeringstillgång. När förmedlaren löpande tar emot eller tillhandahåller en ersättning eller förmån i samband med distribution, ska förmedlaren även åtminstone en gång om året underrätta kunden om det belopp som distributören tagit emot från eller tillhandahållit till tredjepart under året.
  • Enligt 13 kap. 6 § och 14 kap. 2 § FFFS 2018:11 ska försäkringsdistributören åtminstone en gång om året underrätta kunden om det belopp som distributören tagit emot från eller tillhandahållit till tredjepart under året. Detta gäller för både så kallade IBIPs och pensionsförsäkringar (vilket inkluderar tjänstepension).
  • Den övriga skyldigheten att lämna årlig information förknippat det de transaktioner och tjänster samt dess kostnad för kunden gäller försäkringsförmedlaren eller försäkringsföretaget (Artikel 18, Förordning (EU) 2017/2359).
  • Informationsskyldigheten i relation till kostnader och avgifter i samband med fondbyten i fondförsäkring uppfylls typiskt sett av försäkringsbolaget.
  • Enligt 1 kap. 9 § 6 LFD, är de relevanta ersättningarna; provision, avgift eller annan betalning, inbegripet en ekonomisk ersättning av något slag eller eventuell annan finansiell eller icke-finansiell förmån eller ett incitament, som erbjuds eller utbetalas med avseende på försäkringsdistribution.
  • Informationen ska enligt regelverket på ett heltäckande, korrekt och begripligt sätt informera om ersättningens eller förmånens förekomst, art och belopp eller, om beloppet inte kan fastställas, om metoden för beräkning av beloppet samt, i förekommande fall, om hur ersättningen eller förmånen förs över till kunden. Kan inte beloppet fastställas ska det exakta beloppet informeras om i efterhand.
  • Utifrån den information SFM tagit del av har medlemmar utvecklat metoder för att informera om ersättning till kunder med mer eller mindre systemmässigt stöd. Det har även utvecklats en informationsstandard för utbyte av provisionsinformation mellan försäkringsbolag och försäkringsförmedlare. Arbete drivs inom det av SFM delägda bolag S41 Standard for Insurance och standarden är under implementering hos deltagande bolag.
  • Avseende ersättningen mellan försäkringsbolaget och försäkringsförmedlaren skulle en strikt tolkning av reglerna kunna innebära att både försäkringsbolaget och försäkringsförmedlaren ska ge information om samma ersättningsflöde, vilket inte framstår som kundvänligt. När infrastrukturen för informationsöverföring med provisionsfilen finns på plats kommer denna informationsgivning förenklas och dubbel information till kunden kommer att kunna undvikas i större utsträckning. Om det finns risk för överlappande information är det lämpligt att informera kunden om att information kommer från flera parter och kan överlappa.

 

12 november, 2020

Lag (2005:405) om försäkringsförmedling och Lag (2018:1219) om försäkringsdistribution, gäller de parallellt eller gäller den senare istället för den först nämnda?

Som avslutande bestämmelser i lag (2018:1219) om försäkringsdistribution finns övergångsbestämmelser i tolv (12) punkter. Enligt övergångsbestämmelserna gäller bland annat följande fördelning mellan lag (2005:405) om försäkringsförmedling och lag (2018:1219) om försäkringsdistribution:

Lag (2005:405) om försäkringsförmedling gäller fortfarande för

    • överträdelser som görs före den 1 oktober 2018,
    • överklagande av beslut som har meddelats före den 1 oktober 2018, och
    • handläggning av överklaganden av beslut som har meddelats före den 1 oktober 2018.

Lag (2018:1219) om försäkringsdistribution tillämpas inte

    • avtal om försäkringsförmedling som har ingåtts före den 1 oktober 2018 och som avser försäkringsavtal som har ingåtts före det datumet, och
    • försäkringsavtal som har ingåtts före den 1 oktober 2018. Om en försäkringsdistributör godtar en förlängning av ett sådant avtal som avses i b) eller vidtar en försäkringsdistributionsåtgärd som är hänförlig till avtalet efter den 1 oktober 2018, tillämpas dock denna lag.
4 november, 2020

När jag läste Finansinspektionens sanktion (FI Dnr 19-10203) såg det ut som om lämplighetsförklaringen, som ska lämnas enligt lag (2007:528) om värdepappersmarknaden, måste vara ett separat dokument från lämplighetsbedömningen. Eftersom liknande krav finns i LFD för investeringsbaserade försäkringsprodukter, finns det ett sådant formaliakrav när jag lämnar rådgivning?

Du måste logga in för att ta del av den här sidan.

9 augusti, 2020

Hur mycket betyder förmedlarna för er? Mats Wester på Länsförsäkringar svarar

”Många kunder föredrar att vända sig till förmedlare och för oss är det självklart att respektera kundens val. Vår bild är också att de allra flesta förmedlare skapar betydande värden genom att hjälpa kunderna att hitta individuellt utformade tjänstepensionslösningar. Det är viktigt att det blir möjligt för stora kundgrupper att få tillgång till kvalificerad rådgivning även i framtiden.”//Mats Wester, Chef Liv, Länsförsäkringar Mäklarservice

9 augusti, 2020

Hur mycket betyder förmedlarna för er? Anna-Karin Laurell på Folksam svarar

Rådgivning är särskilt viktigt för våra tjänstepensionskunder för att de idag ska fatta beslut som gör att de kan förverkliga sina pensionsdrömmar i framtiden. På Folksam engagerar vi oss i det som är viktigt för våra kunder och därför vill vi att de ska ha möjligheten att själva välja hur de ska ta del av Folksams erbjudande. Antingen genom försäkringsförmedlare eller våra egna rådgivare. Vi samarbetar idag med många duktiga förmedlare och strävar mot att våra samarbeten ska utvecklas och stärkas. //Anna-Karin Laurell, chef affärsområde Liv, Folksam