Försäkringsförmedling är ett begrepp som innefattar betydligt mer än att se till att kund och försäkringsbolag ingår ett avtal. Försäkringsförmedling kräver tillstånd och sker under tillsyn av Finansinspektionen.

Med försäkringsförmedling avses att yrkesmässigt:

  • lägga fram och föreslå försäkringsavtal eller utföra annat förberedande arbete innan försäkringsavtal ingås,
  • för någon annans räkning föreslå försäkringsavtal eller
  • bistå vid förvaltning och fullgörande av avtal.

Försäkringsförmedlare kan utföra sin verksamhet på följande sätt:

  • lämna råd som bygger på en analys av ett stort antal försäkringsavtal,
  • genom avtal åta sig att förmedla försäkringar uteslutande för ett eller flera försäkringsföretags räkning eller
  • förmedla försäkringar från ett eller flera försäkringsföretag utan att avtal med försäkringsföretag finns.

Försäkringsförmedlaren kan också verka som anknuten försäkringsförmedlare till ett försäkringsföretag. Det innebär att förmedlaren träffat avtal med ett eller flera försäkringsföretag om att förmedla försäkringsprodukter för deras räkning. De produkter som en anknuten förmedlare erbjuder får inte konkurrera med varandra. Försäkringsföretaget står skadeståndsansvarigt för sådan förmedling som en anknuten försäkringsförmedlare utför.

Förmedlarens kund ska alltid informeras om på vilket sätt förmedlaren arbetar.

Som medlem i SFM har en försäkringsförmedlare möjlighet att vara anknutet ombud till värdepappersbolag, men däremot inte till försäkringsföretag.

Försäkringsförmedlarens ansvarsförsäkring är obligatorisk och ansluter till förmedlingsbegreppet. Förmedlare som bedriver verksamhet vid sidan av försäkringsförmedlingen saknar obligatorisk ansvarsförsäkring för den verksamheten.