8 december, 2020

Rapport om utvidgad flytträtt från Finansinspektionen – SFM kommenterar

Svenska försäkringsförmedlares förening är positiva till åtgärder som leder till en klok flytträttsmarknad i balans mellan kundskydd och fria marknadsförutsättningar för aktörer. En marknad i konkurrens bidrar till bättre tjänster, bättre produkter och lägre priser. Försäkringsförmedlare är en aktör på försäkringsmarknaden som har möjlighet att konkurrensutsätta produktutbudet till förmån för kundernas bästa intresse. SFM är och har varit positiva till att reglerna ses över för att flytträtten ska bli mer effektiv, så länge konsumentskyddet står i fokus. Flytträtten är positiv för kunden när flytten är lämplig utifrån kundens behov. För att säkerställa att kundens intresse tillgodoses är det av stor vikt att flytten genomförs i samråd med en kunnig rådgivare. Flytten ska bland annat föregås av en noga genomgång av villkor och avgifter före och efter en flytt samt kostnaderna för flytten. Rådgivning utförd av en kompetent rådgivare behövs för att undvika att kunden förlorar viktiga och noga övervägda moment, såsom garantier, efterlevandeskydd och premiebefrielse.

Den 30 november 2020 publicerade Finansinspektionen utfallet av den undersökning myndigheten gjort på uppdrag av regeringen för att kartlägga konsekvenserna av en utvidgad rätt till återköp och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar. SFM påpekade i remissvaret i våras att uppdraget som lämnats från Finansdepartementet till Finansinspektionen bör utvidgas till att även omfatta konsekvensanalys av en utvidgad flytträtt för individer på den kollektivavtalsgrundande tjänstepensionsmarknaden. Skälen till varför kollektivavtalsgrundad tjänstepension inte omfattas bygger på utredningar som daterar sexton år tillbaka. I utredningen om flytträtt (prop. 2020/21:33 s. 16) hänvisas återigen till en sexton år gammal utredning, men att regeringen inte ser anledning att nu göra någon annan bedömning än den som har gjorts i tidigare förarbeten, FI:s uppdrag utvidgades inte. Flytträtt på det kollektivavtalade området får i denna lagstiftning fortsatt respit men SFM är alltjämt av uppfattningen att flytträtt på det kollektivavtalade området behöver utredas. Det är inte en modern eller kundvänlig lösning för konsumenter med fribrev från olika avtalsområden, som inte längre har intressegemenskap med kollektivet, att inte kunna flytta fritt och på så vis själv äga sitt tjänstepensionskapital kommenterar SFM:s jurist, Per Johan Gidlund.

I rapporten ingår 17 försäkringsbolag, varav 6 stycken är knutna till kollektivavtalsmarknaden, 4 stycken försäkringsbolag som ingår i bankkoncerner samt 7 försäkringsbolag som får hänföras till kategorin övriga. Av de sistnämnda 7 ägs 2 bolag av ömsesidiga försäkringsbolag och bland resterande 5 bolag, har 4 stycken bolag koncession från 1999 eller senare. Av rapporten framgår att 62,2 % av pensionsförsäkringar tecknade mellan 1 januari 2000 och 30 juni 2007 redan är förknippad med flytträtt. I princip samtliga kapitalförsäkringar som kartlagts är förknippad med flytträtt. De pensionsförsäkringar som inte är förknippade med flytträtt och tecknade före 1 januari 2000 har i snitt 235 378 kr i försäkringskapital, att jämföra med ett snitt om 241 556 kr per pensionsförsäkring som är förknippad med flytträtt. För kontrakt mellan 1 januari 2000 och 30 juni 2007 är motsvarande försäkringskapital 308 397 kr per avtal respektive 297 234 kr per avtal.

SFM menar att det i sammanhanget är med stor försiktighet som slutsatser måste dras av de effekter som utvidgad rätt till återköp och överföring påverkar bolagen, givet de olika förutsättningar som dessa ägs och drivs utifrån. Pensionsförsäkringar bygger på långa åtaganden och komplexa avtal med flera involverade intressenter, hur når man en förändring som är rättvis i retroaktiviteten? Det låg inte i Finansinspektionens uppdrag att kartlägga konkurrensmässiga aspekter vid en retroaktiv flytträtt men det är såklart en analys som behöver göras i eventuell fortsatt utredning.  Gidlund menar vidare att överväganden om retroaktiv lagstiftning inte heller stärker bilden av Sverige som en förutsebar och stabil marknad för nya aktörer. Det förvånar SFM att konsekvenser för fondbolag inte nämns i rapporten. Detta med hänsyn till att det är i huvudsak dessa aktörer som förvaltar kapitalet i de produkter som kartlagts. Affärsmodellen inom fond- och depåförsäkring är förhållandevis enkel och den skapar förutsebarhet till försäkringsbolagets finansiella stabilitet. Däremot är försäkringsmarknaden ett ekosystem av aktörer som skapar förutsättningar för ett försäkringssparande och konsekvenserna av retroaktiva förändringar är inte enbart en fråga om antal försäkringsavtal eller storleken på försäkringskapitalet. Att endast involvera försäkringsbolagen i en kartläggning likt denna, är ett första steg i en utredning av konsekvenserna av retroaktiv flytträtt men hur planen ser ut för att skapa en allsidig bild av konsekvenserna av en retroaktiv lagstiftning återstår att se.

Det förtjänar att lyftas fram i sammanhanget vikten av att kunder med flyttbara försäkringar inte förleds av oseriösa aktörer att flytta till nya avtal som exempelvis saknar riskskydd eller försämrar planeringen av uttag av pensionen – eller för den del flyttas till nya avtal där de fonder kunden vill ha saknas. Detta blir särskilt viktigt med hänsyn till vilken åldersgrupp som typiskt sett är försäkringstagare eller försäkrad i de berörda pensionsförsäkringarna. Oavsett vad rapporten leder till är det förstås så att kompetenta och erfarna rådgivare såsom försäkringsförmedlare kommer fortsätta bidra i form av konkurrensutsatta villkor och avgifter, men även om slutsatser av rapporten leder till värden i enskilda fall är risken för det stora flertalet kunder sannolikt större, att dessa inte får tillgång till en rådgivare, sammanfattar SFM:s vd Karin Lindblad.

 

Karin Lindblad, Vd

Per Johan Gidlund, jurist

 

7 december, 2020

Ersättning för utebliven vinst ställer till stora problem

Artikel publicerad av Risk & Försäkring, Georg Ebertlänk till artikeln här >>>

 

En finansiell rådgivare ska kunna få betala ut ersättning även för bland annat utebliven vinst vid oaktsam eller uppsåtligt felaktig rådgivning. Detta föreslogs i propositionen “Skadeståndets omfattning vid finansiell rådgivning” som regeringen lade fram den 24 november. Både Svensk Försäkring och SFM anser att förslaget kan ställa till mer skada än nytta och belyser bland annat risken för att det kan bli svårt för rådgivare att teckna ansvarsförsäkring, medan Finansinspektionen, FI,  tycker att förslaget är fullt rimligt. 

Jämfört med nuvarande regler innebär förslaget i propositionen att betydligt mer skadestånd än tidigare kan komma att utdömas av rådgivare då även utebliven vinst ska ersättas.

En näringsidkare som genom finansiell rådgivning uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en konsument en ren förmögenhetsskada ska enligt nuvarande lagstiftning ersätta skadan enligt det så kallade negativa kontraktsintresset. Detta innebär att konsumenten endast ska försättas i samma förmögenhetssituation som om avtalet aldrig hade ingåtts.

I propositionen som i förra veckan lämnades av regeringen föreslås att näringsidkaren i fortsättningen ska betala full ersättning, vilket innebär att ersättning kan betalas även för bland annat utebliven vinst. Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 april 2021.

Bland de som ställer sig positiva till förslaget finns bland andra Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.

Dessa remissinstanser framhåller att detta förslag skulle innebära en förbättring av konsumentens ställning. De flesta av dem anser att det förhållandet att skadeståndet kan sättas ned med stöd av allmänna principer utgör ett tillräckligt skydd mot ett alltför omfattande ansvar.

På Finansinspektionen anser man att det är fullt rimligt att en rådgivare ansvarar för all skada som ett oaktsamt råd kan vålla och att det på inget vis skulle vara något hot mot branschen för investeringsråd.

– Först är det viktigt att komma ihåg att det inte finns någon skadeståndsskyldighet bara för att rådet varit dåligt, det måste också ha varit uppsåtligt eller oaktsamt, det är en viktig distinktion. Det är fullt rimligt att en rådgivare ansvarar för all skada som ett oaktsamt råd kan vålla, säger Peter Eriksson, pressekreterare på Finansinspektionen.

Åtta remissinstanser, däribland Svensk Försäkring och Svenska Försäkringsförmedlares Förening, SFM, anser tvärtom att utebliven vinst inte ska omfattas av ersättningsskyldighet. Detta bland annat då den kan bli svårt för konsumenten att bevisa storleken av en utebliven vinst och att det kan medföra utdragna processer med höga rättegångskostnader. Det framhålls även att finansiella transaktioner innebär att kunden tar en risk och därmed inte har rätt att utgå från att risken kommer att resultera i önskad vinst.

På SFM är man positiva till alla regleringar som stärker konsumentens ställning genom transparens och valfrihet, vilket i sin tur även skapar förutsebarhet för samtliga inblandade.

–  Förslaget om att kunna ersätta även utebliven vinst är tyvärr något som varken ökar transparens, valfrihet eller förutsebarhet. I just denna del anser SFM därför alltjämt att ersättningen inte borde omfatta utebliven vinst, säger Per Johan Gidlund som är jurist på SFM.

Han påpekar att det finns en uppenbar risk för konsumenten om denne börjar driva en rättsprocess om full ersättning för uteblivna vinster.

– Risken är att konsumenten startar och driver en process som är förknippad med väsentliga bevissvårigheter, bland annat omfattningen av skadan, vilket utsätter konsumenten för risken att tvingas bära motpartens rättegångskostnader om hen inte lyckas bevisa att den uteblivna vinsten berodde på rådgivarens misstag.

Omfattningen av en skada vid finansiell rådgivning blir enligt förslaget beroende av bland annat vilket instrument investeringen skedde i och vilka andra alternativ kunden kan bevisa att denna skulle placerat i – inte endast om rådgivningen varit vårdslös eller oaktsam.

– Försäkringsbranschen ogillar som bekant bristande förutsebarhet i skadebedömningar och inför risken att rådgivare tvingas betala ersättning även för utebliven vinst kan det uppstå svårigheter att prissätta en ansvarsförsäkring, med ett ansvar som i realiteten ytterst sällan kommer att kunna bli aktuellt som vi ser det. I slutändan kan detta skada förtroendet för finansbranschen.

Aktörer under exempelvis IDD ska agera hederligt, opartiskt och professionellt i enlighet med sina kunders bästa intresse.

– Förslaget utgör ännu ett underlag som visar på vikten av dessa viktiga principer samt att rådgivningen dokumenteras. Överlag har IDD medfört ett starkare konsumentskydd och det pågår för närvarande arbeten under både EU-kommissionens plan för stärkt kapitalmarknadsunion samt stötta digitaliseringen av EU:s finansiella marknad.

Per Johan Gidlund påpekar att mycket har hänt sedan förslaget om full ersättning för uteblivna vinster påbörjades år 2016 och mycket kommer att hända under de närmaste åren.

– Vår omvärld på EU-nivå driver mer preventiva åtgärder för ökad transparens snarare än att skapa ökad otydlighet i efterhand. Många konsumenter behöver rådgivning och SFM anser att lagstiftaren i större utsträckning bör analysera hur tillgång till trygg kvalificerad rådgivning kan komma fler till del, säger Per Johan Gidlund.

Johan Lundström, chefsjurist på Svensk Försäkring säger att inkluderande av utebliven vinst i skadeståndsskyldigheten riskerar att leda till svåra tillämpningsproblem vid den typ av rådgivning som nu är aktuell.

– Vad är exempel­vis utebliven vinst om rådgivaren har rekommenderat en placering som enligt en riskbenägen kund inte innebär en tillräckligt hög risk? Eller att rådgivaren har avrått kunden från ett visst instrument som rådgivaren vid rådgivningstillfället inte ansåg som en bra placering för kunden men som senare visar sig skulle ha gett en bra avkastning? Svensk Försäkring menar att det vore olyckligt med konsumenttvister där det kan förväntas stora bevisproblem rörande hypotetiska scenarier, säger Johan Lundström.

Skulle det vara ett hot mot branschen för investeringsråd om förslaget går igenom?

– De tillämpningsproblem jag just nämnde gör det svårt för ansvarsförsäkringsgivare att bedöma riskerna vid finansiell rådgivning och sätta korrekt premie. Det finns en risk att ansvarsförsäkringsskydd inte kommer att kunna tillhandahållas.

Vad är rimligt anser ni, vad gäller rådgivarens/förmedlarens ansvar vid dåliga placeringsråd?

– Svensk Försäkring anser att den rätt till skadestånd som följer av lagen om försäkringsdistribution och som innebär ersättning för en ren förmögenhetsskada, är en central och självklar del av konsumentskyddet på försäkringsområdet. Vi vill däremot undvika att regelverket medför tillämpningsproblem och risk för att ansvarsförsäkringsskyddet urholkas.

Johan Lundström är överraskad över att regeringen så till synes lättvindigt har kommit fram till att övervägande skäl talar för den lösning som väljs i propositionen.

– Jag noterar att regeringen i sin proposition redovisar att flertalet remissinstanser har förordat att skadeståndsersättningen inte ska omfatta utebliven vinst. Mot bakgrund av Svensk Försäkrings och andras invändningar mot förslaget är det förvånande, och beklagligt, att regeringen mycket kortfattat summerar med att övervägande skäl talar för att full ersättning bör betalas ut, säger Johan Lundström.

Läs hela propositionen här.

24 november, 2020

Vägledning för kundkännedom för försäkringsförmedlare lanseras

Svenska institutet mot penningtvätt (Simpt) har tagit fram och beslutat ytterligare vägledning inom penningtvättsregelverket. Bakom SIMPT står SFM och sex andra branschorganisationer. Nytt för årets vägledningar är att SFM, med hjälp av medlemmar, utvecklat en praktisk vägledning för försäkringsförmedlare om kundkännedom.

Arbetet inom Simpt är ett bra exempel på hur våra medlemmars engagemang tillsammans med SFM och övriga finansiella sektorn, leder till bättre stöd för branschen och lättare att följa regelverken, kommenterar Per Johan Gidlund, SFM:s jurist.

Medlemmar bjuds in till ett webinarium vid lanseringen den 8 december, läs mer här>>>

 

24 november, 2020

Frågor och svar – Medlemsstöd från SFM

Till stöd SFM lagt upp en sammanställning över frågor och svar med information till medlemmar i Medlemsportalen, bl.a. om övergångsreglerna mellan lag (2005:405) om försäkringsförmedling och lag (2018:1219) om försäkringsdistribution, gränsöverskridande och om årlig kostnadsredovisning för inom livförsäkring.

För mer information, läs här på inloggade sidor >>>