Svenska försäkringsförmedlares förening är positiva till åtgärder som leder till en klok flytträttsmarknad i balans mellan kundskydd och fria marknadsförutsättningar för aktörer. En marknad i konkurrens bidrar till bättre tjänster, bättre produkter och lägre priser. Försäkringsförmedlare är en aktör på försäkringsmarknaden som har möjlighet att konkurrensutsätta produktutbudet till förmån för kundernas bästa intresse. SFM är och har varit positiva till att reglerna ses över för att flytträtten ska bli mer effektiv, så länge konsumentskyddet står i fokus. Flytträtten är positiv för kunden när flytten är lämplig utifrån kundens behov. För att säkerställa att kundens intresse tillgodoses är det av stor vikt att flytten genomförs i samråd med en kunnig rådgivare. Flytten ska bland annat föregås av en noga genomgång av villkor och avgifter före och efter en flytt samt kostnaderna för flytten. Rådgivning utförd av en kompetent rådgivare behövs för att undvika att kunden förlorar viktiga och noga övervägda moment, såsom garantier, efterlevandeskydd och premiebefrielse.
Den 30 november 2020 publicerade Finansinspektionen utfallet av den undersökning myndigheten gjort på uppdrag av regeringen för att kartlägga konsekvenserna av en utvidgad rätt till återköp och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar. SFM påpekade i remissvaret i våras att uppdraget som lämnats från Finansdepartementet till Finansinspektionen bör utvidgas till att även omfatta konsekvensanalys av en utvidgad flytträtt för individer på den kollektivavtalsgrundande tjänstepensionsmarknaden. Skälen till varför kollektivavtalsgrundad tjänstepension inte omfattas bygger på utredningar som daterar sexton år tillbaka. I utredningen om flytträtt (prop. 2020/21:33 s. 16) hänvisas återigen till en sexton år gammal utredning, men att regeringen inte ser anledning att nu göra någon annan bedömning än den som har gjorts i tidigare förarbeten, FI:s uppdrag utvidgades inte. Flytträtt på det kollektivavtalade området får i denna lagstiftning fortsatt respit men SFM är alltjämt av uppfattningen att flytträtt på det kollektivavtalade området behöver utredas. Det är inte en modern eller kundvänlig lösning för konsumenter med fribrev från olika avtalsområden, som inte längre har intressegemenskap med kollektivet, att inte kunna flytta fritt och på så vis själv äga sitt tjänstepensionskapital kommenterar SFM:s jurist, Per Johan Gidlund.
I rapporten ingår 17 försäkringsbolag, varav 6 stycken är knutna till kollektivavtalsmarknaden, 4 stycken försäkringsbolag som ingår i bankkoncerner samt 7 försäkringsbolag som får hänföras till kategorin övriga. Av de sistnämnda 7 ägs 2 bolag av ömsesidiga försäkringsbolag och bland resterande 5 bolag, har 4 stycken bolag koncession från 1999 eller senare. Av rapporten framgår att 62,2 % av pensionsförsäkringar tecknade mellan 1 januari 2000 och 30 juni 2007 redan är förknippad med flytträtt. I princip samtliga kapitalförsäkringar som kartlagts är förknippad med flytträtt. De pensionsförsäkringar som inte är förknippade med flytträtt och tecknade före 1 januari 2000 har i snitt 235 378 kr i försäkringskapital, att jämföra med ett snitt om 241 556 kr per pensionsförsäkring som är förknippad med flytträtt. För kontrakt mellan 1 januari 2000 och 30 juni 2007 är motsvarande försäkringskapital 308 397 kr per avtal respektive 297 234 kr per avtal.
SFM menar att det i sammanhanget är med stor försiktighet som slutsatser måste dras av de effekter som utvidgad rätt till återköp och överföring påverkar bolagen, givet de olika förutsättningar som dessa ägs och drivs utifrån. Pensionsförsäkringar bygger på långa åtaganden och komplexa avtal med flera involverade intressenter, hur når man en förändring som är rättvis i retroaktiviteten? Det låg inte i Finansinspektionens uppdrag att kartlägga konkurrensmässiga aspekter vid en retroaktiv flytträtt men det är såklart en analys som behöver göras i eventuell fortsatt utredning. Gidlund menar vidare att överväganden om retroaktiv lagstiftning inte heller stärker bilden av Sverige som en förutsebar och stabil marknad för nya aktörer. Det förvånar SFM att konsekvenser för fondbolag inte nämns i rapporten. Detta med hänsyn till att det är i huvudsak dessa aktörer som förvaltar kapitalet i de produkter som kartlagts. Affärsmodellen inom fond- och depåförsäkring är förhållandevis enkel och den skapar förutsebarhet till försäkringsbolagets finansiella stabilitet. Däremot är försäkringsmarknaden ett ekosystem av aktörer som skapar förutsättningar för ett försäkringssparande och konsekvenserna av retroaktiva förändringar är inte enbart en fråga om antal försäkringsavtal eller storleken på försäkringskapitalet. Att endast involvera försäkringsbolagen i en kartläggning likt denna, är ett första steg i en utredning av konsekvenserna av retroaktiv flytträtt men hur planen ser ut för att skapa en allsidig bild av konsekvenserna av en retroaktiv lagstiftning återstår att se.
Det förtjänar att lyftas fram i sammanhanget vikten av att kunder med flyttbara försäkringar inte förleds av oseriösa aktörer att flytta till nya avtal som exempelvis saknar riskskydd eller försämrar planeringen av uttag av pensionen – eller för den del flyttas till nya avtal där de fonder kunden vill ha saknas. Detta blir särskilt viktigt med hänsyn till vilken åldersgrupp som typiskt sett är försäkringstagare eller försäkrad i de berörda pensionsförsäkringarna. Oavsett vad rapporten leder till är det förstås så att kompetenta och erfarna rådgivare såsom försäkringsförmedlare kommer fortsätta bidra i form av konkurrensutsatta villkor och avgifter, men även om slutsatser av rapporten leder till värden i enskilda fall är risken för det stora flertalet kunder sannolikt större, att dessa inte får tillgång till en rådgivare, sammanfattar SFM:s vd Karin Lindblad.
Karin Lindblad, Vd
Per Johan Gidlund, jurist