7 februari, 2020

SFM kommenterar: En effektivare flytträtt av försäkringssparande

Bakgrund

Den 13 november 2019 fattade Riksdagen beslut om att ändra vissa regler avseende flytt av försäkringskapital. Beslutet har diskuterats under 2019 i både media och Finansutskottet. I detta dokument kommenterar SFM översiktligt de lagändringar som har beslutats av Riksdagen.

Regeringen fick även uppdrag om att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp. Det är därför mycket som talar för att ytterligare ändringar kommer att presenteras och genomföras under våren 2020. Vidare var det flera remissinstanser som påpekade behovet av en djupare utredning av den civilrättsliga flytträtten.

 

Sammanfattning

Det sker inte några ändringar rörande rätten som sådan att flytta försäkringskapital.Den lagstadgade flytträtten gäller fortfarande bara för försäkringar tecknade den 1 juli 2007 eller senare. Eventuella begränsningar i försäkringsbolagens villkor för rätten att flytta påverkas således inte av denna lagstiftning.

De ändringar som införts från 1 januari 2020 är därför effektiviseringar i skatterätten som förtydligar att det är möjligt att; 1) flytta kapital till befintlig försäkring, 2) flytta kapital från flera försäkringar samtidigt till en mottagande försäkring och 3) mottagande försäkring kan ha en annan försäkringstagare än den avgivande försäkringen men det måste fortsatt vara samma försäkrad.

Vidare har ytterligare begränsningar av möjligheten att ta ut avgifter för flytt införts.

 

Möjlighet att flytta kapital till befintlig försäkring

Det blir möjligt att flytta kapital till en befintlig försäkring. Kravet på att en försäkring ska nytecknas för att ta emot kapitalet upphävs således. Den befintliga försäkringen får dock inte ha en pågående utbetalning.

Det finns inte något lagstadgat krav på att flytten måste ske från en försäkring utan på- gående utbetalning. Det kommer därför enligt lag vara tillåtet att flytta från en försäkring med pågående utbetalning till en försäkring utan pågående utbetalning. Detta kan då sannolikt ske redan under de fem första årens utbetalning.

Viktigt att tänka på är dock att det är försäkringsbolagens villkor för flytt som ska tillämpas och om den lagstadgade flytträtten inte är tillämplig kan det innebära att flytt trots allt inte kan genomföras.

Eftersom det just är ändringar i skattelagstiftningen innebär de inte någon skyldighet för ett försäkringsbolag att ta emot ett försäkringskapital till en viss försäkring. Det är upp till mottagande försäkringsbolag att tillämpa sina egna tecknings- och flyttregler och kan i förekommande fall vägra ta emot ett försäkringskapital.

 

Möjlighet att flytta kapital från flera försäkringar vid samma tillfälle

Det införs formellt i lag att det är möjligt att samtidigt flytta kapital från flera försäkringar till en, även om detta redan varit den allmänt gällande uppfattning i praktisk hantering.

 

Möjlighet att ha en annan försäkringstagare på mottagande försäkring

Det skatterättsliga kravet på att det ska vara samma försäkringstagare på avgivande och mottagande försäkring tas bort. Kravet att det ska vara samma försäkrad kvarstår.

Det blir därför möjligt att flytta kapital från en tjänstepensionsförsäkring ägd av en före detta arbetsgivare till en pensionsförsäkring ägd av den försäkrade eller av dennes aktuella arbetsgivare. Detta innebär också att en tidigare arbetsgivare inte kommer att behöva med- verka till flytten genom att teckna en ny försäkring som ska ta emot flyttkapitalet.

Eftersom det just är ändringar i skattelagstiftningen innebär de inte att flytträtten utvidgas. En tidigare arbetsgivare som äger försäkringen måste därför fortfarande gå med på att flytta försäkringskapitalet. Ett alternativ är fortfarande att försäkringen överlåts från den tidigare arbetsgivaren till den försäkrade eller en ny arbetsgivare, innan en flytt genomförs.

 

Förändrade regler för försäkringsbolagens flyttavgifter

Försäkringsbolagets möjligheter att ta ut avgifter från kunder vid återköp eller flytt av försäkringskapital begränsas genom de nya reglerna.

Avgifterna får högst motsvara

  • ”Direkta kostnader för den administrativa hanteringen av återköpet eller överföring- en, beräknade för försäkringar av samma slag.” S.k. indirekta kostnader, t.ex. kostnader för att utveckla IT-stöd för flytt, kan som utgångspunkt inte åberopas som stöd för
  • ”Kvarstående anskaffningskostnader som är direkt hänförliga till den återköpta eller överförda försäkringen.” Avgift hänförligt till anskaffningskostnaden får dock inte tas ut när det har gått mer än tio år från

Under 2019 påbörjade Finansinspektionen en undersökning av försäkringsbolagens flytthantering och kostnader. Myndigheten har fått mandat att lämna föreskrifter samtidigt som regeringen har fått i uppdrag av riksdagen att utreda ifall det ska vara någon skillnad ifall flytten rör traditionellt förvaltad försäkring eller fond-/depåförsäkring.

Avgiftsreglerna tillämpas olika beroende på när försäkringen är tecknad:

  • Försäkring tecknad eller förnyad efter 1/1 2020
    • Fullt ut nya regler om begränsningar av flyttavgifterna
  • Försäkring tecknad efter 30/6 2007 och inte förnyad efter 1/1 2020
    • Nya regler avseende kvarvarande anskaffningskostnader
    • Gamla regler avseende administrationskostnaderna
  • Försäkring tecknad före 1/7 2007 och inte förnyad efter 1/1 2020
    • Fullt ut gamla regler om begränsningar av flyttavgifterna

 

21 september, 2018

Viktigt: Se på FI-forum om nya föreskrifterna

Slides från FI-forum om nya föreskrifterna

Viktigt att ta del av; Föredrag om de nya föreskrifterna – LÄNK se nedan
Innehåller bland annat följande områden i föreskrifterna:

  • kunskap och kompetens,
  • insikt och erfarenhet för ledningspersoner,
  • ersättningssystem,
  • information till kund och
  • dokumentation

FI -forum 2018-09-19: Nya föreskrifter om försäkringsdistribution

Nya föreskrifterna

Beslutspromemoria 

 

 

4 juni, 2018

Tjänstepensionen allt viktigare för den totalt utbetalda pensionen

Statistik från Svensk Försäkring visar att nästan en tredjedel av de totalt utbeltalda ålderspensionerna idag utgörs av tjänstepensioner och privata pensioner.

>>>>

 

 

25 april, 2018

Prop. till nya lagen om försäkringsdistribution

Regeringens proposition 2017/18:216 – En ny lag om försäkringsdistribution.

Under våren kommer SFM med svar på prop. till nya lagen om försäkringsdistribution.

Länk till själva propositionen 

 

 

19 mars, 2018

FI förtydligar om periodisk rapportering enligt penningtvättslagen

Förtydliganden om periodisk rapportering enligt penningtvättslagen >>

 

8 mars, 2018

Lagrådsremiss angående lag om försäkringsdistribution

Lagrådsremiss angående lag om försäkringsdistribution

Den 8 mars 2018 beslutade Regeringen om en lagrådsremiss för lag om försäkringsdistribution som skall implementera IDD i svensk rätt. Lagen träder i kraft 1 oktober 2018. Liksom tidigare lagförslag från i somras innehåller den svenska lagen en del regler som går längre än IDD. SFM analyserar nu lagrådsremissen och återkommer på hemsidan med en sammanfattning angående för förmedlare relevanta delar i lagen som skiljer sig från nu gällande lag om försäkringsförmedling. Utöver lagen kommer även föreskrifter från Finansinspektionen. Föreskrifterna går ut på remiss från Finansinspektionen den närmsta tiden och SFM ingår i en referensgrupp angående detta.

Till lagrådsremissen >>

Pressmeddelande från Regeringen >>

 

11 december, 2015

Fem snabba svar från Glenn Nilsson, Ordförande i Livgruppen

  1. Finns det skadliga provisioner och i så fall vilka?

Provisioner i sig är inte skadliga. Rådgivning som ersätts genom provisioner kan ge upphov till intressekonflikter. Intressekonflikter som hanteras på ett adekvat sätt skadar inte kundens intressen. En klassisk intressekonflikt i förhållande till provisioner är när rådgivningsbolaget tjänar olika mycket på att rekommendera olika produkter.

  1. Hur kan branschen minska intressekonflikterna och öka konsumentskyddet?

Även om försäkringsförmedlare i dag öppet redovisar sina ersättningar i procent och kronor i sin kunddokumentation är behovet av ökad transparens i centrum. Vi vill verka för minskade intressekonflikter. Branschen behöver ta fler steg i den frågan. Främst inom området självreglering.

  1. Vad innebär en ökad självreglering av branschen? Kan du ge exempel?

En ökad självreglering av branschen innebär att vi själva ökar kraven på de som ska verka som försäkringsförmedlare. Historiskt har det gjorts två större branschöverenskommelser och bildandet av InsureSec. Vi tror på självreglering i kombination med aktiv tillsyn från FI och InsureSecs disciplinnämnd.

  1. Ser du någon skillnad på försäkringsförmedling och investeringsrådgivning?

Absolut, i dag kan exempelvis en depå paketeras på minst fyra sätt, ISK, K, TJP och utan skal. Att rådgivning avseende tillgångar på dessa depåer ska regleras olika och att kundens rättliga skydd därför varierar beroende på paketeringen är enligt min uppfattning felaktigt. Vikten av att verka under rätt tillstånd utifrån ett konsumentskydd är en central fråga.

  1. Hur kan konsumentens ställning vid försäkringsförmedling stärkas? Ge gärna några exempel.

Det nya förmedlingsdirektivet (IDD) medför flertalet konsumentstärkande ändringar. Bland annat så finns regler om interna incitamentsstrukturer och ökad informationsgivning. Därtill kan branschen göra mer för att förtydliga och förenkla för kunden att fatta välinformerade beslut kring försäkring.